Allt fler väljer att montera solceller på sina hus och tekniken bakom är under ständig utveckling. En utveckling som sakta men säkert för oss mot ett klimatsmartare samhälle där mängden energi från förnybara källor ökar.
Det har blivit lättare än någonsin att installera solceller på sitt hustak och få tillgång till sin egen elektricitet. För drygt en månad sedan hävdes nämligen kravet att behöva söka bygglov för installation av solpaneler. Det var redan i juni som riksdagen sade ja till regeringens förslag och som efter ett par ynka månader blev verklighet. Detta innebär att du som husägare kan installera solceller på ditt tak om det monteras i takets riktning. Har du ett platt tak måste du dessvärre söka bygglov innan du utför installationen. Som om inte det vore nog har regeringen sedan tidigare i år ökat det ekonomiska stödet de erbjuder för både företag och privatpersoner till hela 30% av kostnaden. En tidigare dyr och mödosam installation har inom loppet av ett knappt år blivit en mycket mer prisvärd och enkel process att utföra.
Användningen ökar
I Stockholm stiger användningen ordentlig, om än från en relativt låg nivå. Trots det är det en väldigt stadig och välkommen förändring. Vad ökningen beror på råder det delad mening om. En del menar att det beror på de fördelaktiga ändringarna som regeringen introducerat. Ändringar som drar ned på kostnad och tid. Andra argumenterar för att det är den långa och varma sommaren som bidragit till ökningen. Oavsett om det är det ena eller det andra är det säkerligen en blandning av de båda. Det viktiga och värdefulla är att vi ser en ökning i användandet. Blickar vi framåt till år 2040 menar Energimyndigheten att elektricitet som alstrats från solceller kan stå för hela 10% av Sveriges totala elförbrukning. För att försörja Stockholm med 10% elektricitet skulle det krävas solpaneler till en area av 3053 fotbollsplaner. En siffra som kan verka enorm, men lyckligtvis finns det plats på Stockholms alla hustak.
Framtidens solceller
Idag används främst solcellspaneler baserade på kisel, men med tanke på otymplighet och kostnaden att tillverka dessa är det nya typer under utveckling. Faktum är att organiska solceller, de som anses vara framtidens celler nyligen slog det tidigare rekordet i verkningsgrad för den typen av teknik. I Kina har forskare nämligen lyckats utveckla organiska solceller med en verkningsgrad på 17,3%. Alltså att de lyckats omvandla 17,3% av solenergin. Fördelen med organiska solceller är att de är lätta, flexibla och billiga att producera. De är inte tjockare än att de kan tryckas på en tunn plastfilm, de kan till och med tillverkas transparenta. De nackdelar man i nuläget tampas med är att höja verkningsgraden på de organiska solcellerna så att de matchar de kiselbaserade. Livslängden på de organiska cellerna är dessvärre även mycket kortare än de vanliga. Istället för upp till 30 års livslängd började de nya cellerna att brytas ned efter endast 166 dagar. Det finns alltså en del att utveckla innan de tas i bruk. Fram till dess får vi vara glada att det nu är så smidigt att installera konventionella kiselbaserade solceller.